22 september 2010

Saknar..

Gu va man kan sakna ibland. Sin familj, sina vänner och ett par svarta skor (dem är helt borta, eller så har jag glömt att hämta dem efter omklackning eller kanske glömt dem på någon fest men vadå gick jag utan skor hem?? Haha eller inte, dem är saknade i alla fall).

Men när man pratar med nära och kära eller när man inte pratar med dem så kan saknaden kännas så stor. Eller läser bloggar, facebooks och ser bilder, ja då saknar jag dem som är nära men ändå inte nära..
Klart jag har underbara vänner här, en av mina underbara bröder och hans fru, å jag trivs verkligen kanon i Malmö men ibland känns allt så långt borta.. Som min älskade lilla brors dotter i Linköping, som jag gärna hade gosat med dygnet runt, ja henne ser jag om jag har tur varannan månad. Jenny, tur att du bloggar så jag får följa henne och ert liv tillsammans. Ändå tråkigt att Jönköping och Linköping är så långt borta. Å när man är student har man inte så mycket pengar att lägga på resor varje vecka.

Tur att man kan cykla över allt i Malmö. Tack mamma och pappa för min racer cykel=)

Jag vill med detta inlägg visa min kärlek till er alla som är mina nära och kära!

Se hela bilden







"Om du möter en människa utan leende - ge henne ditt"

//Love Anna

2 kommentarer:

  1. Åhhhhhh, vilket gulligt inlägg! Snyft, vi saknar dig massor oxå! Detsamma till dig, alltså tur att du bloggar så vi får hänga med dig överallt; på fester, till skolan, till jobbet m.m. (det är det enda festerna jag får "vara med" på just nu :). Kraaam till bästaste dig!

    SvaraRadera
  2. Vi saaaknar dig också,"lilla Anna". Du är förstås inte sååå liten, men du är alltid våran lilla Anna. Du är alltid välkommen hem. Det vet du och om du tycker det är för långt att cykla så får vi "hjälpa" dig med tågbiljett.
    Jättekramar från mor och far

    SvaraRadera